Arbetet med Do I resemble you more, or … ? började med att Azita Ghahreman visuellt tolkade en av sina egna dikter för att sedan bjuda in andra till fortsatt skapande. Den enda regeln för deltagande var att varje nytt avsnitt skulle börja där det senaste slutade. Denna regel är kopplad till en persisk poesitradition där det sista ordet på en rad upprepas i början av nästa rad.
Denna enkla regel har lett till ett visuellt poetiskt samtal mellan personer i Iran, Norge, Sverige, USA, Kanada m.fl. Dessa samtal har Ghahreman sedan omtolkat genom att skriva en dikt som läses genom att skrolla genom video-tumnaglarna. Klicka på bilden nedan.
Detta videoprojekt är gestaltningen av ett modernt utrymme för läsarens deltagande och uppslutning i poesin. Att väcka den medverkandes poetiska tankevärld för den oändliga fortsättningen av utförbarheten och tydningen av en dikt.
Om varje dikt är en fråga om vår existens och livet, kommer varje läsare som lägger till något till dikten, att kunna vara ett svar till denna fråga eller en annorlunda konstruktion av en och samma text som avslöjar sitt psyke och tankevärld.
Nyttjande av bilder och delgivningen av ett bildligt ögonblick av livet och uppslutningen av internetläsaren samt de variationsrika formerna för kommunikation, i dagens litterära samhälle, där varje bild, är en del av poetens fantasivärld och där alla de andra personerna som kompletterar detta imaginära-poetiska samtalet tillsammans visar på ett nytt koncept för relationen mellan verket och de tilltalade.
Ta del av Do I resemble you more, or … ? här
Video: studenterna som varit med att utveckla verket berättar om det under releasefesten av Pequod nummer 48.

Besökare skådar ”Do I resemble you more, or…?
Verket är skapat i samarbete med Avissa Bigdelli, Behrooz Taleb och Nafiseh Bouhendi, studenter på masterprogrammet för interaktionsdesign vid K3, Malmö högskola.