I bland försvinner rösten helt

I bland försvinner rösten helt, under några timmar eller hela dagar.
Denna företeelse saknar helt förklaring.

Rösten fascinerar mig, det förgängliga i att rösten bara försvinner när det sagda är sagt, det ogripbara i att rösten inte går att se eller ta på. När jag blev inbjuden att skapa ett digitalt diktverk för Norzine och Pequod, tillsammans med studenter i interaktionsdesign, ville jag utifrån den fascinationen undersöka diktens visuella kvaliteter, med hjälp av en läsares kropp. Undersökningen baseras på följande frågor:

Hur ser den upplästa dikten ut?

Vilka spår lämnar dikten/rösten kvar efter en uppläsning?

Till verket skrevs fyra texter med utgångspunkt i artiklar och läroböcker om rösten. Verkets titel hittade jag i en lärobok, och de två raderna gjorde mig intresserad av att låta människor genomgå denna oförklarliga företeelse. Vi bjöd in Pequods prenumeranter och redaktörer, samt vänner och bekanta, att läsa upp texterna medan vi filmade deras munnar. Uppläsningarna pågick under ett par timmar utanför Malmö konsthall, med varandra som publik. Samtliga deltagare fick en bok innehållande de fyra texterna. Deras uppläsningar har nu ersatt de skrivna texterna: först när högläsaren låter texten gå genom sin egen kropp uppstår de slutgiltiga, visuella dikterna. Nedan finns den digitala version som skapats i samarbete med studenterna.

Upplev verket “Ibland försvinner rösten helt” här

Video: Linnéa Eriksson presenterar sitt verk på releasefesten för Pequod nummer 48.

Under resten av år 2011 är alla mycket välkomna att bidra till fortsättningen av det här projektet via linneaeriksson.net. Den som anmäler sitt intresse där får en text skickad till sig för inläsning och dokumentering, och får efter inlämnat bidrag boken med alla fyra texterna.

Verket är skapat av Camilla Jusis och Svetlana Suvorina, studenter på masterprogrammet för interaktionsdesign vid K3, Malmö högskola, i samarbete med Linnéa Eriksson.