Tema: Lyriska media
I am online everyday.
i am so borerrred doig this
i am never gonna leave this bed
I am that he doesn’t
i am breaking through these walls oh between you and me im not giving up, im not giving up on us
Dessa rader kommer du antagligen aldrig läsa i Pär Thörns “I am | A Twitter Poem”. Raderna som alla börjar med “I am” flyter på i en enda lång remsa av text på webbsidan (http://iampoem.net/); en räcka av tusen röster som alla har det gemensamt att de delar sina tankar med världen via Twitter. Pär Thörn och hans medarbetare, studenter från Malmö högskolas masterprogram i interaktionsdesign, tjuvlyssnar på denna kakofoni och lyfter upp droppar ur floden av ord. De tio raderna i “I am” ändras konstant; nya kommer in och de gamla faller ur. Det är proceduralt, automatiserat och omedelbart. Det hela görs med hjälp av kodning och är ett exempel på vad som ofta kallas digital litteratur. Vi lever i en digital tidsålder: våra medier och teknologiska hjälpmedel är digitala och sammanblandas med andra medier i ett medielandskap som alltmer grundas på en remix-estetik. Samtidigt utmanas de traditionella läsar- och författarrollerna. Läsaren blir en multimedieanvändare som inte bara läser, utan även agerar och reagerar inför det hon upplever. Författaren öppnar upp sin ordkonst mot design, programmering och samarbete.
Video: Maria Engberg pratar om digital litteratur på releasefesten för Pequod nummer 48.
Digital litteraturs början dateras till slutet av 1950-talet enligt vissa forskare då de första datorgenererade diktverken producerades på mainframe-datorer i USA. Andra anser att 1980-talets hypertextromaner markerar början av vad som idag är en rad eklektiska och varierande litterära praktiker. Den mest rudimentära definitionen av digital litteratur är:
litterära verk som är unikt skapade och publicerade, spridda och lästa med hjälp av digital datorteknik.
Naturligtvis är definitionen både för snäv och för vid. Vad menas med digital? Vilken typ av datorteknik avses? Innebär detta att alla dikter som skrivits på en dator är digitala? Vilka typer av litteratur avses? Finns det speciella “digitala genrer”? Frågorna är många och de litterära experimenten likaså. Sedan datorer utvecklats till att bli medier i och med ökade möjligheter för att använda grafik, animation, och ljud och publikation för olika former och verktyg (smart phones, iPad, persondatorer, multimediala installationer, internet osv.) har alltfler poeter publicerat olika typer av digitala verk.
Idag kan vi urskilja flera olika poetiska praktiker och grupperingar. Vissa dikter använder visuellt igenkännbar traditionell typografi från tryckt poesi, meter och versmått. Andra väljer att bryta mot sådana traditioner och låter orden flyta friare. En del poeter knyter an till visuella traditioner inom diktning och gör en slags digitaliserad konkret poesi. Många verk använder bilder, video, ljud, och rörelse förutom texten och har därför kallats multimediala eller interartistiska verk. En grupp av dikter som har kommit att kallas koddikt använder slumpbaserade, procedurala principer för att mer mekaniskt generera diktverkets ord, bild, och/eller ljud. I och med genombrottet av sociala medier, smart phones och iPhones och iPads kommer alltfler specifikt digitala verk som utnyttjar sms-formatet för litterär produktion eller touch-funktionerna på många läsplattor och mobiltelefoner för att göra kinetisk dikt.
Avantgarde
Gemensamt för många poeter är en tonvikt på experimentellt eller avantgardistiskt skapande. Till en sådan ”tradition” kan vi också placera många av de tidiga modernistiska rörelserna såsom futurism och dadaism. Senare exempel är konkretisterna samt oulipo-gruppen och dess följeslagare. Inom postmodern diktning återfinns language poetry och pionjärer som John Cage och Charles Bernstein, ljuddiktning och slam poetry. Det finns många exempel på influenser och föregångare till digital litteratur och diktning. I P0es1s. The Aesthetics of Digital Poetry definieras digital litteratur som,
”…[referring] to creative, experimental, playful, and also criticaœl language art involving programming, multimedia, animation, interactivity, and net communications.”
John Cayley, en av de ledande poeterna i fältet, kallar sitt arbete för ”literal art in networked and programmable media” vilket pekar på vikten av verkens specifika materialitet. Digital litteratur är så att säga född digital men med rötter i tidigare litterära traditioner och medieformer. Ett genomgående tema för digital litteratur är gränsöverskridning, mellan dikt och konst, dikt och spel, dikt och datorkod. Det är regel snarare än undantag att digital dikt använder flera olika register för poetisk gestaltning; texten och dess semantiska och visuella mening, bilder, färger, fotografier, ljud, video, musik, röster.
Litteratur som är född digital
En ny språkmaterialism växer fram i digitala medier. Naturligtvis är jag provokativ; långt ifrån alla språkliga experiment i digitala medier faller under vad som vanligtvis menas med språkmaterialism. Lika fullt utvecklas nya uttrycksformer som är både unika och igenkännbara. Kopplat till denna formalism – övertygelsen om att den estetiska formen av en test sträcker sig vidare förbi orden till kontexten och kroppen – finns en självreflekterande dimension. Den amerikanske litteraturforskaren Jerome McGann säger:
“poetry is language that calls attention to iself, that takes its own textual activities as its ground subject”
Hans definition av poesi talar till vår kultur då nya teknologiska möjligheter möter det poetiska språket, verbalt och visuellt. Vem skapar då dessa verk? Samarbetet mellan Pequod och Malmö högskolas studenter pekar på vikten av samarbete och dialog mellan design och dikt, författare och läsare, publikationsformer och redaktörsuppdrag. Samarbetet ter sig som ett experiment där lärarna, studenterna, tidskriftsredaktörerna och, inte minst, poeterna stegade in i en kreativ zon av kompletterande och konkurrerande estetiska praktiker. Vad kommer ut mötet mellan dikt och design? Pär Thörn, Helena Olsson, Linnea Eriksson, Klas Mathiasson och Azita Ghahreman har skapat verk tillsammans med studenterna som påminner oss om hur diktens kraft kan förmedlas genom ljud, bilder och arrangemang som bjuder in läsaren till att agera för att det fulla verket ska realiseras. Samarbetet sker således även med läsaren som i än högre grad måste vara aktiv. Verken bjuder upp till dans och om vi tackar ja, får vi ta del av verkens konceptuella, individuella poetik.
I brytpunkten mellan konst och litteratur
Verken som Pequod nu publicerar påminner om de verk som skapas inom digital litteratur. Det multimediala, interaktiva och konceptuella genomsyrar även dessa dikter. Man talar idag inom forskningen om en visuell vändning (pictorial turn) där estetiska praktiker, filosofiska modeller och tankemönster, och kulturella konventioner alltmer lyfter fram det visuella och multimediala. I detta sammanhang kommer andra dimensioner av diktning och litteratur fram; andra traditioner som stått tillbaka eller marginaliserats i den allrådande text-dominerande bilden av vad litteratur är. Genreöverskridande verk – dikt? videokonst? performance art? – utmanar och leker med datorteknologin i litteraturens tjänst. Läsarmönster utmanas och förändras likaså.
Rösten
Ljud som en del av en multimedial estetik blir allt viktigare inom digital litteratur. I Helena Olssons, Linnéa Erikssons och Klas Mathiassons verk får rösten en central roll. Helena Olsson låter den upplästa dikten reflekteras mot en bildfond där Olssons ord färgar detta svenska sommarlandskap. I Erikssons verk “Ibland försvinner rösten helt, under några timmar eller hela dagar. Denna företeelse saknar helt förklaring.“ försvinner röstens ljudregister och kvar finns tysta men likafullt artikulerande munnar stående på rad i glasburkar likt vetenskapliga, mystiska bevis som kan närmare dissekeras och studeras, men som ändå inte avslöjar sina hemligheter. Rösten försvinner i Linnéa Erikssons värld medan den bryts i smådelar av Klas Mathiasson i hans “Stämsång”. Här kan vi (är vi fortfarande läsare?) frammana ljud genom att spela på tangenterna som syns på skärmen. Personen på bilden ljudar kraftfullt ut stavelser, en efter en. Mathiasson “fosterländska” itusågning av text och ton av den svenska nationalsången blir till en ljudmatta, en ljuddikt som påminner oss om atomerna i språket: stavelserna, bokstäverna. Ljuden är byggstenar som kommer till liv genom våra kroppar då vi ljudar fram språket, istället för att fånga dem i skriftens stabila fängelse. Mathiasson och Eriksson knyter an till orala traditioner inom diktning: den upplästa dikten, ljuddikten och performanceverk. Svenska poeter inom konkretismen såsom Öyvind Fahlström och Åke Hodell är förfäder till dessa diktverk och 50- och 60-talens skrivmaskin och bandspelare får stå åt sidan i förmån för videokameran och datorn. (Christian Yde Frostholm och Martin Delchmann’s virtuella utställning och bearbetning av svenska konkretister från 50 och 60-talet är en utmärkt koppling mellan dåtid och nutid: konkretpoesi.se).
Den rörliga bilden
Videokameran är ett kraftfullt och ibland hänsynslöst ögonvittne till vår samtid. YouTube växer fram som ett samtida dokument över stort och smått, det bästa och det värsta, det vackra och det fula. Azita Ghahreman tar kamerans öga i besittning och tittar tillbaka på oss. Hennes verk “Do I resemble you more, or … ?” återspeglar en generell trend i dag: vi speglar oss i världens ögon genom sociala medier. Är jag som du? Den uträckta handen och frågan är tvekande; vem är det egentligen som tittar? Verket är kollaborativt och inbjuder oss att svara i samma ton, med videofilmer. De korta klippen lämnar mig undrande: vad är det för dialog som växer fram mellan den som ropar och de som svarar? Ghahremans estetiska hållning mot kameran, hennes retfulla blick manar mig att försöka locka fram mer. Häri ligger således möjligheten till poetiskt svar, en variant av ändlösa YouTube video “memes” där vissa filmer blir populära en masse och lockar andra att skapa videosvar. En kedja av multimedial kommunikation och kreativt samarbete blir resultatet där varje film saknar värde utan de andra. Sociala medier blir social kreativitet. Likt Thörns dikt pekar Ghahremans verk utåt mot den okända massan som för ett ögonblick utkristalliserar sig till en halv-anonym individ. Poeten blir således skaparen av en möjlighet, en potentiell poetisk värld.
Parole in libertá
Marinettis stridsrop genom första världskrigets krutrök för ord i frihet – parole in libertá – har blivit ett rop för poesins och konstens förvandling och engagemang inom informationsbruset vi idag befinner oss i. Dessa verk och andra digitala litterära verk ställer sig inte utanför mediekulturen utan finner nya vägar genom dess verktyg och plattformar. Johanna Drucker har talat om en konstnärens delaktighet (complicity) och Nicholas Bourriaud förespråkar relational aesthetics. Den kritiska distansen kanske finns där också men det verkar snarare som att skapandet i dessa verk tar en formell dräkt först och främst. Jag har vid andra tillfällen talat om en framväxande polyestetik, där eklektiskt skapande blir normen och läsaren är van vid att hantera en multimedial upplevelse. Dessa dikter likt digital litteratur i allmänhet tar denna multimedialitet, multivokalitet och eklektisk poetik för given och utmanar läsaren att ta sig an verken.
Referenser:
- Block, Friedrich W., Christiane Heibach, och Karin Wenz. P0es1s: The Aesthetics of Digital Poetry. Hatj Cantz Verlag, 2004.
- Bourriaud, Nicholas. Relational Aesthetics. Trans. Simon Pleasance and Fronza Woods with Mathieu Copeland. N.p.: Les presses du réel, 2002.
- Drucker, Johanna. Sweet Dreams: Contemporary Art and Complicity. Chicago: U of Chicago P, 2005.
- McGann, Jerome. Black Riders: The Visible Language of Modernism (Princeton University Press, 1993)
URL-lista
En bra ingång till digital litteratur är de portaler, samlingar och databaser som nu byggs upp. Här är några sådana webbadresser:
- Afsnitp: ett danskt virtuellt galleri för visuell poesi: http://afsnitp.dk
- Electronic Literature Collection, Volume 1 http://collection.eliterature.org/1/
- Electronic Literature Collection, Volume 2 http://collection.eliterature.org/2/
- Electronic Literature Directory (databas) http://directory.eliterature.org/
- ELMCIP-projektets databas http://elmcip.net/knowledgebase
(ELMCIP: Electronic Literature as a Model of Creativity, ett treårigt forskningsprojekt om europeisk elektronisk, eller digital, litteratur)